Färsk statistik från Jordbruksverket om hur kött och animalier konsumerades under 2022 presenterades i förra veckan. Siffrorna visar att den svenska marknadsandelen är lägre än 2021 men jämför man längre bakåt i tiden är andelen svenskt kött högre än innan pandemiåren.
17 mars presenterade Jordbruksverket marknadsutvecklingen för kött under 2022. Statistiken visar på två förändringar som till viss del varit väntade. Den ena är att vi äter något mer kött – ungefär 0,5 procent mer griskött och 3 procent mer nötkött. Den andra förändringen är att under 2022 – efter pandemiåren 2020 och 2021 när vi i princip bara åt mat hemma som vi handlat i butik – har restaurangbesöken ökat och därmed också konsumtionen av importerat kött. Tittar man längre bakåt i statistiken pekar trendkurvan för det svenska köttet uppåt och jämför man med 2019 är andelen svenskt kött högre än innan pandemiåren.
Totalkonsumtionen av gris, nöt och lamm har alla ökat något jämfört med 2021 men är fortfarande lägre än hur det såg ut 2019, det vill säga innan covid-pandemin. Tittar man på hur marknadsbalansen ser ut för respektive djurslag så har andelen svenskt gått ner jämfört med föregående år. Även när man tolkar de siffrorna bör man ha med sig att pandemin har påverkat. Den största andelen importerat kött konsumeras framförallt inom restaurang och storkök.
– Förutom att normaliseringen av våra matvanor efter pandemin gett en ökning av köttkonsumtionen de två senaste åren, är en tänkbar förklaringen att vegotrenden svalnat av flera skäl och att en del konsumenter går tillbaka till tidigare matvanor. Vårt fokus har också flyttats mot livsmedelsförsörjning, för att sedan skifta över till att jaga lågpris och kampanjerbjudanden. Det faktum att priserna ökat kraftigt även på andra livsmedel, som grönsaker och bröd, kan också ha fått konsumenter att dra slutsatsen att det inte hjälper hushållsekonomin att dra ner på just köttet som ju är den livsmedelsgrupp vi lägger mest pengar på, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Jordbruksverket, i Jordbruksverkets pressmeddelande.
Andelen svenskt högre än innan pandemin
Tittar man närmare på de olika djurslagen så ligger andelen för svenskt griskött på 82,4 procent, vilket är en minskning från 2021 men det är en högre siffra än den innan pandemin som var på 76,5 procent. För nötköttet är utvecklingen liknande med en svensk marknadsandel på 55,8 procent, också den lägre än 2021 men högre än 55,6 procent som var andelen 2019. För lammköttet har den svenska marknadsandelen sjunkit till 28,3% men också det beror främst på att importen har ökat.
– Vi har haft flera extremår på varandra med pandemi, krig och inflation. Det gäller därför att ha lite extra koll på vad vi jämför med när vi tolkar statistiken. Andelen svensk har sjunkit sedan pandemiåren men vi ligger ändå på en högre andel än den vi hade 2019 innan pandemin, säger Isabel Moretti, Vd för Svenskt Kött
Att svenskt kött fortsatt är viktigt bekräftas av Svenskmärknings senaste marknadsundersökning på uppdrag av Demoskop. Det viktigaste när Sveriges konsumenter handlar mat är att maten inte är för dyr men näst viktigast att maten är svensk. Ägg, kyckling, mjölk, nötkött och fläskkött är fortsatt de viktigaste varorna för konsumenterna att köpa svenskt av. Anledningen som de svarande uppger är att de fortfarande tycker att det är viktigt att stötta svensk livsmedelsindustri och 52 procent av alla tillfrågade anger att de tror att de kommer äta mer svenska råvaror om fem år än vad de gör idag.
Skillnad på totalkonsumtion och vad vi äter
Det är viktigt att inte missta totalkonsumtion med vad vi faktiskt äter. När man pratar om totalkonsumtion menar man så kallad slaktvikt och inte det vi faktiskt stoppar i munnen. Det är även medräknat ben, inälvor och skinn med mera som inte äts av oss människor men används på annat sätt. Här kan du läsa mer om hur även biprodukterna är en del av vårt cirkulära livsmedelssystem. Totalkonsumtionen av rött kött var 57,6 kg per person 2022. Med rött kött menar man gris, nöt, lamm men även vilt, häst och get med flera.
Nästa steg är vikten på det som säljs inom handeln, så kallad handelsvikt. Handelsvikt är när köttet är styckat – inälvor, skinn, en hel del ben och fett har tagits bort. Handelsvikten för rött kött var 43,2 kg per person 2022.
När köttet väl har kommit hem från butiken så blir det även här en omräkning. Vi äter inte upp benen på köttet, svål och fettkanter kanske skärs bort och under tillagningen försvinner vätska som även den gör att köttet minskar i vikt. Slutkonsumtionen – det som faktiskt hamnar på gaffeln – blev 2022 57,6kg per person och år. Det är ungefär 530 gram rött kött per person i veckan.
